MENY
22 februari 2016
Det har varit ett par rejält jobbiga dagar. Jag har bara gråtit och gråtit och allt har bara känts så himla jobbigt. Det är knappt så jag orkat tagit mig iväg till jobbet.
Jag kan inte riktigt sätta fingret på VAD det är som är så jobbigt. Det är nog en blandning av stress och en väldans massa graviditetshormoner...
Jag försöker verkligen att, som alla andra påminner mig om åttahundrafemtioelva gånger i veckan, njuuuuuta av graviditeten. Att embracea det fantastiska som händer och att framförallt vara tacksam över att ha den stora turen att ens kunna få barn.
And Believe me. Jag gör det! 99,5% av tiden gör jag det. Ännu mer eftersom jag faktiskt tidigare var övertygad att jag inte kunde få barn.
Men hur spännande och mysigt det än är så är det en av dom största förändringarna man går igenom i livet. Så det är ju inte speciellt konstigt att man plötsligt och sporadiskt överöses med känslan att man tagit sig vatten över huvudet. :P
Men men. Det känns nog bättre snart! Jag tror alla blivande föräldrar får panik någon gång under graviditeten. ;) Och jag har en känsla av att jag nog kommer att få ångest och panik fler gånger över fler saker innan ungen väl är här. :) Och kanske till och med när han väl är här! ;D But so be it! Jag får ta dom dagarna när dom kommer.
.
Negativitet åsido. Det har faktiskt varit en riktigt mysig vecka den här veckan. :) Så jag tänkte avsluta det här negativa inlägget med en positiv bildbomb av veckan som gått!
Harry, med samma uppsyn han ger mig varenda frukost/lunch/middag när han inte tycker han fått smaka tillräckligt av min mat.
Fotade min sminklook från mitt senaste porträttfotoprojekt även med lilla kompaktkameran. Tycker den fångar färgerna på sminket mycket bättre än systemkameran. Så såhär såg sminkningen ut IRL. Ingen redigering alls. Den blå/turkosa skuggan i ABHs Tamannapalett är sååå snygg! <3
För full produktlista över allt jag kletat i ansiktet, klicka HÄR!
För full produktlista över allt jag kletat i ansiktet, klicka HÄR!
Magen i v 21+4. :) Såhär snygg var jag för övrigt under brösthöjd på ovannämnda porträttfoton. xD
Och ja, nej. Shadingen är inte on fleek. Som sagt så plockar inte systemkameran upp sminket så bra. Så när jag skuggar ansiktet så måste jag vräka på lite extra för att shadingen öht ska synas. Inget jag rekommenderar till vardags. ;D
Och ja, nej. Shadingen är inte on fleek. Som sagt så plockar inte systemkameran upp sminket så bra. Så när jag skuggar ansiktet så måste jag vräka på lite extra för att shadingen öht ska synas. Inget jag rekommenderar till vardags. ;D
Ute med Giffel och njuter lite av solen. :)
Sminket i solljus. Minus alla lager trutvalla. :P Det åker alltid av ASAP efter jag fotat.
Och för er som undrar över min ögonfärg, då den ibland ser med blå ut och ibland mer grön. Det beror på att jag har turen att ha melerade ögon. Så mina ögon är blå, grön och brun. Så beroende på vilken färg och ton jag väljer på ögonskuggan kan jag välja vilken färg jag vill ska synas mer. Med den här blågröna sminkningen syns mina grön/bruna toner mer.
Vanligtvis sminkar jag mig nästan alltid med varma toner, för jag föredrar när den blå tonen i ögat kommer fram bättre.
Ni kan läsa ett jättebra blogginlägg om vilka färger som framhäver vilka ögonfärger HÄR.
Och för er som undrar över min ögonfärg, då den ibland ser med blå ut och ibland mer grön. Det beror på att jag har turen att ha melerade ögon. Så mina ögon är blå, grön och brun. Så beroende på vilken färg och ton jag väljer på ögonskuggan kan jag välja vilken färg jag vill ska synas mer. Med den här blågröna sminkningen syns mina grön/bruna toner mer.
Vanligtvis sminkar jag mig nästan alltid med varma toner, för jag föredrar när den blå tonen i ögat kommer fram bättre.
Ni kan läsa ett jättebra blogginlägg om vilka färger som framhäver vilka ögonfärger HÄR.
Magen i v 22+0. Syns knappt varken fram eller bakifrån. ;D
Men från sidan så BAM. xD ;D Jag gissar att det är det här fenomenet som kallas "Killmage"
En Bulle <3
Fick rosor i favoritfärgen av älsk! <3
v 22+2.Spammar jag tillräckligt med magbilder nudå lillasyster Siljeström? ;D
Johan och jag gjorde ett tappert försök att sy upp våra nya gardiner som kom på posten för flera veckor sedan. Gick... inte alls. Så julgardinerna får väll hänga ett tag till....
Igår tog jag och Johan en tur ner på bruket för en promenad i finvädret. <3 Här ovan ser ni Ljusnedals kyrka. Antagligen där Ojsan kommer att döpas till hösten. Om vi någonsin lyckas komma på något vettigt att kalla honom förutom Ojsan. :P
Smedjan
Ramsågen
Lillasyster
Dom där perioderna när man mår piss o man förvånas över hur mycket tårar de finns bakom ögonen, dom är fruktansvärt jobbiga! Men jag lovar dig dom går över! Den värsta perioden hade jag dagarna efter förlossningen men även dom värsta försvinner :)
Jaaa så mysigt med mag bilder 😍😍 systers stora tjockis 😙😙😙
Svar:
Åh vad skönt att höra att det inte bara är jag som har såhär! <3 Man känner sig ju helt knäpp när man bölar ögonen ur sig men egentligen inte fattar varför! Jag har ju hört om, som du skrev, att dagarna efter förlossningen och när amningen kommer igång är det många som gråter konstant och känner sig nere utan någon direkt anledning. Men inte direkt något om nån som känner så under själva graviditeten. <3
Haha, bra. Alla andra i världen lär nog tycka att jag spammar lite väl mycket. ;D Men allt för lillasyster! <3
Haha, bra. Alla andra i världen lär nog tycka att jag spammar lite väl mycket. ;D Men allt för lillasyster! <3
Sanna Siljeström
Jennie
Jag kände inre så efter förlossningen och ibte heller så mycket under graviditeten. Jag har nog aldrig mått så bra psykiskt som när jag var gravid 😜 Tydligen är det vanligt bland ADD/ADHD folk,man blir lugnare inombords på nåt vis. Visst funderade jag en del i början på vad jag gett mig in på men det var nog mest strax efter att jag testat positivt, för som du skriver, livet förändrad ju för alltid till något man aldrig varit med om förr och man har inte en jäkla aning om vad som väntar. :) men det var aldrig tårar på så vis som du beskriver, så det är jag väldigt glad för. Och även att jag mådde bra efteråt, såklart kan det vara svinjobbigt med dessa onda bröst och tiden innan man kärt känna sitt barn och vet vad det vill och hur det funkar, men jag hade aldrig det där dippet som man kan läsa att det är vanligt att man får.
Svar:
Nej, jag läste på lite igår och det är tydligen ca en av tre som drabbas av graviditetsångest. Och när jag läste på 1177 lät det onekligen som det jag drabbades av. Det stod också att jag skulle ta upp dylika "episoder" av ångest med barnmorskan, för det var tydligen väldigt vanligt att dom som får så under graviditeten drabbas av förlossningsdepression.
Det var en så knepig ångest, för det var egentligen inget runt omkring som var speciellt jobbigt. Jag mår bra, längtar efter Ojsan, och allt känns bra. Men ändå kände man sig så himla ledsen och värdelös! Helt utan någon som helst rimlig anledning! Lyckligtvis så, från och med igår, mår jag som vanligt igen. Och jag håller alla tummar och tår att jag inte behöver må så igen! :( För fy fasen vad jobbigt det var. Och inte kan det vara nyttigt för Ojsan heller. <3
Det var en så knepig ångest, för det var egentligen inget runt omkring som var speciellt jobbigt. Jag mår bra, längtar efter Ojsan, och allt känns bra. Men ändå kände man sig så himla ledsen och värdelös! Helt utan någon som helst rimlig anledning! Lyckligtvis så, från och med igår, mår jag som vanligt igen. Och jag håller alla tummar och tår att jag inte behöver må så igen! :( För fy fasen vad jobbigt det var. Och inte kan det vara nyttigt för Ojsan heller. <3
Sanna Siljeström
2