Sanna Siljeström

En uppdatering från fröken kaos
Varning, denna blogg innehåller reklam, prat om psykisk ohälsa, barn som inte är pixlade och som ibland får äta sötsaker (!), felstavningar, svordomar, alkohol, tobak, dåliga skämt och text som av vissa tydligen kan anses som stötande och/eller kränkande. Fortsatt läsning rekommenderas därför inte någon, men framförallt inte om du är minderårig, har svårt att tolka skämtsam sarkasm och/eller är lättkränkt. 🙅‍♀️
 
 
Ja, jaaa. Jag skaaaa blogga. 🙄
Jag har varit på väg tusen gånger sedan sist, men.. Ja, alltså. Ni vet ju hur tighta jag och den där Murphy är 🤪. Det har varit KAOS i mitt liv. Bokstavligen. Det har varit tamejtusan något hela tiden. Och sen när allt elände äntligen började ge sig lite så vart det sportlov, så vi gick från kaos på hemmaplan till kaos på jobbet. 🤪😅😂 Så har mer eller mindre bott där sedan några veckor tillbaka,  och väl hemma har jag varit så trött att jag knappt kunnat hålla mig vaken längre än Alex. 😅
Hur som helst, ni har säkert inte ens märkt att jag varit frånvarande härifrån. 🙃
 
Vad har hänt sedan sist då? 🤔 
▪️Vi har betat av ett ex antal sjukdomar. Det har bland annat varit förkylningar, influensor och vinterkräksjuka. 😅
 
▪️ Jag fick veta att mina cellförändringar inte bara var cellförändringar,  utan det visade sig vara "Höggradig intraepitelial skivepitellesion (HSIL) i cervix", alltså Cancer. Fml osv. Och för att göra en lång historia kort så hanterade jag nyheten VÄLDIGT dåligt. MEN tack och lov så visade det sig att dom faktiskt lyckats operera bort ALLT under det traumatiska besöket i Östersund. 🥳🙏🙏❤️ Detta trots att läkaren själv var tämligen övertygad att det skulle krävas ytterligare en operation. 
Slutet gott, allting gott. (peppar peppar) Återbesök för vanligt cellprov om 6 månader. 
 
▪️Skolan har börjat med en "kartläggning" av Alex iom hans AST för att skolan ska fungera bättre för honom och hans kompisar. Och samtidigt har han äntligen hamnat först i kön för utredning. Så det har varit många möten och mycket pappersarbete. Och om några veckor ska vi äntligen in till Östersund för läkar- och psykologbesök. 👍 
 
Ja, och vad har vi mer gjort? Eeeh..  🤔 Firat alla hjärtans dag, åkt lite skoter, ätit massa semlor.... Och säkert tusen andra saker som jag inte kan komma ihåg, eftersom min hjärna uppenbarligen blivit överhettad efter många veckors intensiv användning och fått kortslutning. 😅🤦🏼‍♀️💁🏼‍♀️
Men vi gör väl som vanligt och tar en liten återblick även i mobilens fotoalbum.. Eller, nåväl, liten. Hade nära på 500 foton sedan vi hördes här sist... 😅 Så det blev, trots en rejäl rensning, en lite större mängd bilder än jag hade önskat. Sorry;  
 
 
 
Vi inleder väl med en självie på undertecknad. Utomhuset har varit väldigt varierande sedan året startade. Det har varit massa plusgrader, regn, åska, ner mot närmare 30 minusgrader, sedan plusgrader igen, kom massvis med snö, som sedan försvann, och sen kom tillbaka. Och så har det hållit på. Klassiskt Aprilväder alltså. Några månader för tidigt.😅
 
Grannen och tillika vännen Roark var utomlands en sväng och hälsade på sin flickvän. Med sig hem hade han lite julklappar som han kom förbi och gav oss.  🥰❤ Och bjöd på supergott godis som han också köpt där. 
 
Haha, mina presenter. En tröja och ett shotglas. "Tänkte på dig när jag såg dom" 😂 Ja, säger väl en del om vad mina vänner tänker om mig. 😂😂😅 Tack Roark! 
 
På tal om julklappar, Alex fick en lite sen julklapp från Emil och Linnéa också. En ny lampa, Som blev mycket uppskattad 😍❤
 
Efter cancerbeskedet var jag, såklart, väldigt deppig. Dessutom var jag fortfarande ganska nyopererad och fick inte anstränga mig öht, eftersom det kunde riskera att jag förblödde. Och det hade jag inte lust med. Så det blev mest att jag bara låg och tyckte synd om mig själv i soffan. Men en dag när jag kände mig lite piggare så gjorde Johan ett tappert försök att muntra upp mig och drog med familjen ut på en liten skoterutflykt till Tevsjön i Ljusnedal.  ❤
 
Det grillades korv, åts kakor, dracks varm choklad och dom som fick anstränga sig busade i snön. Verkligen supermysigt. Och han hade helt klart rätt i att det muntrade upp mig. ❤🙏
 
Jag var nyopererad och fick inte anstränga mig, och både Sandra och Mia åkte på tidernas värsta influensa. Så vi valde att stänga GoBua tills vi var på benen igen. 
Alex och jag åkte dit och kollade läget inför öppning. Och jag passade på att lära upp honom så han kan hoppa in nästa gång det krisar. 😁 Om vi bortser från att han inte når upp till våffeljärnen, diskmaskinen eller i kylen. Och att han inte kan läsa och därför inte kan använda kassan... Så kommer han nog klara det galant. Jag tänker att vi sätter ut små pallar där han inte når, och byter ut texten i kassan till bilder istället. 👌👍 
 
Vi inledde ju året med vinterkräksjuka. Först föll Alex offer, och lagom tills han var klar var det min tur. Inte helt oväntat efter att fått en tämligen omysig ansiktsmask bestående av Alex maginnehåll. 😅 Sen hann vi inte vara friska mer än någon dag innan Alex helt plötsligt vaknade en natt med 40 (!) graders feber. Helt galet! Det visade sig snart att Alex var långt ifrån den enda som blivit sjuk, som minst var det bara två friska i hans klass! Nästan hela skolan och alla lärare sjuknade in samtidigt. Smittskydd kallades in, matsalen fick stänga i en dag för det inte fanns nog med personal, det pratades om det på nyheterna till och med. Dom kom fram till att det var årets influensa, som tydligen var lite värre än dom brukar vara. 
 
Poppy märkte av att Alex var dålig och låg och gosade med honom meest hela tiden. Lilla gosnosen❤
I en hel vecka hade stackaren närmare 40 graders feber, och vad man än gav så fick vi den aldrig lägre än runt 39.🥺 Tyckte SÅ synd om honom. Han var verkligen helt utslagen, vilket inte hör till vanligheterna, för han brukar vara uppe och springa runt i full fart hur jäkla sjuk han än är. 😅
Dessutom fick han inte i sig något annat än isglass. Efter samtal till 1177 fick vi rådet att helt enkelt fortsätta mata honom med isglass, så många han ville. Och undvika att ge febernedsättande förutom till natten. Vi kan ju säga att det gick åt MÅNGA isglassar. Alex tyckte det var fantastiskt att han fått läkarordination att få äta hur många han ville, och utnyttjade det fullt ut. 😜
 
Alex tand, som hängt på trekvarts i närmare en månad, gav äntligen upp och ramlade ut efter isglass nummer 78768768797687. 😂❤
 
Medans Johan var hemma och vabbade med Alex var jag äntligen tillbaka till jobbet som öppnat upp och var öppet som vanligt igen. 😍 Årets fattigaste månad var ganska lugn, så jag passade på att vara lite kreativ och gjorde marsipanrosor och marsipanfigurer. Superkul!  😁 Har bara jobbat med sockerpasta innan, men marsipan fungerar ungefär samma lika. 
 
Lagom tills Lilleman blev frisk var Murphy framme igen. Strax före Alex vart sjuk så hade jag haft en riktigt jobbig förkylning med en dryg hosta. Så jag trodde redan jag hade haft flunsan och klarat mig lindrigt undan. Det visade sig att det bara var en vanlig förkylning, och jag fick bittert äta upp mitt skryt om att kvinnor minsann klarar flunsor och förkylningar bättre än män. 😅🤦‍♀️
 
Och helvete vad sjuk jag var, var helt utslagen. Och hostade så jag nära på spydde, så fick hostmedicin utskrivet av läkare. Dessutom uppstod diverse komplikationer efter operationen eftersom jag inte tagit det tillräckligt lugnt, så jag fick börja äta tabletter för att stoppa blödningen. Tabletter som jag egentligen inte fick äta eftersom att jag har förhöjd risk för hjärnblödning. Men efter rådgivning med min läkare i Östersund, som sedan fick ringa halva landet runt för att rådfråga diverse experter, så kom dom fram till att chansen att jag fick en hjärnblödning var mindre än att jag dog av blodbrist. Så det var bara att äta och hålla tummarna att jag inte dog. 😅
 
För att inte lämna er med en cliffhanger; jag dog inte. 😜
 
Mattes älskade lilla gosfröken var väldigt nära mest hela tiden när jag var sjuk. ❤
 
En kväll när Johan kom hem såg han att någon ställt ett suspekt paket utanför dörren. Det visade sig vara från Lindt Nordic, och en vinst i ÄNNU en fototävling via buzzador. 😁😁😁👍 Perfekt när man ligger hemma och tyckte synd om sig själv! 😜🍫❤ Det är synd att färre och färre buzzadorkampanjer har fototävlingar. Det är så mycket roligare och mer motiverande att fota när man har en chans att vinna något. 
 
Efter en vecka mer eller mindre döende var jag äntligen uppe på benen och tillbaka på jobbet igen. Sandra passade dessutom på att ta lite semester, så jag fick i uppdrag att fota till instagram. Därav ovanligt många jobb bilder i det här inlägget.  😊
 
Alltså, ni ser ju vad jag frestas med varje dag.🤤🤤🤤 Det är ju inte konstigt att jag inte längre ser mina fötter och att golvet knakar när jag går. 😅 Hashtag worth it. 😜👌😁
 
En ledig söndag när snön fortfarande låg kvar, så trotsade vi snöstormen som var och begav oss ut på skotertur. ❤ Vi har ÄNTLIGEN lyckats fått på ett kapell på skoterpulkan, så det var ju tvunget att testas innan vintern var över. 😊 
 
Målet för utflykten; Andersborgs våffelstuga i Tänndalen. 
 
Det blev inomhus fika detta besök på grund av stormen. 😊
 
Söndagen den 12:e februari bjöd Öfre Ljusnans Riksteaterförening och Härjedalens Fjällmuseum in alla barn till en gratis eldshow med Nordcirkus i Fornminnesparken. Så jag hann knappt innanför dörren efter jobbet innan Alex kom springandes och bad oss åka dit. Så det var bara att klä på oss och packa in honom i bilen och åka. 😊 Det var mycket uppskattat, trots att det regnade och var ganska blött och kallt. Och Alex tyckte det var superspännande. 🔥😍
 
Kvällen före alla hjärtans dag, när jag skulle byta om och gå hem från jobbet, så hade min chef Sandra lagt en present i mitt skåp. Nämen alltså, hon skämmer alltid bort oss så mycket! Gulle!
🥰❤
 
Även hemma blev jag bortskämd med blommor, choklad och gulliga hjärtan inristade i isen på bilfönstret. 😍
 
Såklart blev pojkarna hemma bortskämda dom med. Med blommor, gosedjur och choklad. 😊
 
Lycka 😍
 
Alex hade gjort kärleksbrev till oss på skolan. 😍 HUR gulligt?! 
 
Söndagen den 19:e väckte Alex oss okristligt tidigt. Och eftersom vi redan var utfodrade och påklädda så passade vi på att åka bort för att se forbönderna anlända till Risnäset i Funäsdalen. Det är faktiskt första gången jag varit ledig och kunnat se det sedan jag flyttade upp hit, vanligtvis brukar jag bara se dom på håll på sjön innan jag far på jobbet. Det var jättehäftigt att se dom och alla hästar på nära håll.  😍
 
På fettisdagen bjöd vi alla som åt dagens lunch på Go Bua på semla. Så Sandra hade varit uppe supertidigt och bakat massor av semlebullar. Och dessutom hade hon ställt i ordning till oss så vi fick en varsin till frukostfika innan vi öppnade. 😍😍🤤
 
Inte bara på jobbet blev det semleparty, såklart slängde jag ihop ett gäng även hemma första bästa lediga dag efter fettisdagen. Bättre sent än aldrig. 😁👍 
 
 
 
 
Pust. Äntligen har vi kommit till slutet av inlägget. 😅 
Eller vi, sannolikheten att någon faktiskt orkat läsa igenom allt och tagit sig ner hit är ju nära på obefintlig. 🙈 Jag MÅSTE lära mig att göra färre och kortare inlägg lite oftare. 
 
Så vi ses väl snart med ett kortare inlägg med färre bilder? 
 
lol. 
Nä, jag tror inte på mig heller. 😅😅😅🤦‍♀️🤷‍♀️