MENY
Det går i dalar. Upp och ner, ner och upp.
Just nu ligger jag så långt ner i en dal att det nästan känns som att jag inte ska orka ta mig upp för backen. Allt känns jobbigt och tungt, humöret är pissigt och jag är trött heeela tiden. Hur mycket jag än sover.
Tydligen inte ett helt ovanligt fenomen hos folk med ADD, men eftersom jag lovade att inte ta upp ADDn igen för att inte trampa folk på tårna så säger vi väll istället att det är "vinderdepression". För årstidsrelaterade depressioner är det ingen som ifrågasätter...
Det positiva i eländet är att jag vet att jag kommer att ta mig upp för backen!...Så småning om. Det är bara att luta sig tillbaka och rida ut vågen.
Helgen har varit jobbfri, men jag har inte orkat gjort nästintill ett piss.
Vi tog snabbtur till apoteket för att fylla på Johans astmamedicin, men efter det blev det inomhus heeela dagen. För min del spenderades först halva dagen i soffan, sen resten i sängen. Men ett kort depåstopp vid matbordet för att köra ett nytt, skitkul, brädspel som Johan införskaffat. :)
Igår lyckades Johan dock jaga ut mig under en längre tid och vi for först en sväng till svärföräldrarna där vi tydligen blev sittandes i nära på tre timmar. Och sen for vi hem, käkade och sen drog vi och kikade på bio.
Jag var dock bara allmänt frånvarande hela dagen så jag minns knappt att jag lämnat lägenheten. :/ Kul. Kul.. Och jag känner mig inte alls som världens sugigaste fästmö just nu. Inte alls.:P
Avslutningsvis, eftersom jag inte orkade göra det igår, så bjussar jag på ett "Veckan i bilder".
2