Sanna Siljeström - I goda vänners lag

Har väl vi haft en helt fantastisk helg med både fjällvandring å finfrämmande! 😍🥰

Och eftersom förra inlägget, och inlägget innan det 😅 , var jämförbar med bibeln i textmängd så tänkte jag helt enkelt bryta mönstret och hoppa direkt till veckans bildbomb. Som, för att förhindra överbelastning av era webbläsare, bara blir en "Helgen i bilder" istället för en "Veckan i bilder".

Strax efter jag kom hem från jobbet i lördags kom Emil och Linnéa över, och inte långt efter det fick vi finfrämmande från stor-Sveg av min kusin (Erik) Larsson och hans fru Sara. Så det blev en halvspontan grillkväll hemma hos oss. 😍😋🥩🍖🍟🍔

Efter middagen blev det rasta överenergiska minimänniskor i solnedgången. Linnéas studsmatta, som vi vanligtvis brukar använda till detta ändamål, fick väldigt hastigt packas ihop av Emil när den nästan tog en flygtur över kvarteret tidigare i veckan. 😅 Så nu är det officiellt höst på riktigt! 😉🍃🍂🍁

Harry håller koll på Sara och barnen när dom cyklar.

Efter några veckor med pissväder på "familjesöndagarna" så har alla planerade utflykter fått utebli. Men igår var det ÄNTLIGEN lite mindre dåligt väder, så vi klädde oss varmt packade snabbt ihop oss och drog iväg till Tänndalen.
Där lyckades vi mirakulöst få upp min skrutt-saab till den sk "Fjällparkeringen". (Den skitsmala och superbranta vägen är inget jag rekommenderar för gamla slöa bilar. Det var på håret att jag fick vända.😅)
Från fjällparkeringen tog vi sikte mot Andersborgs våffelstuga, som Sara och Larsson skvallrat om var öppen fortfarande.

Färgerna på fjället just nu är verkligen MAGISKA. 😍🍁🍂🧡🔥

Från Fjällparkeringen är det ca 1,6 km enkel vandring längst en välmarkerad led till Andersborgs våffelstuga. 😊

Det var absolut inga svårigheter för Alex som gick helt själv hela vägen. 😀👍

Det var kallt, lite blåsigt och det småregnade sporadiskt. Men inte värre än att vi stod ut. 😊 Över lag måste jag säga att vi hade en jäkla tur med vädret. Även om jag hade önskat att solen kunde tittat fram i alla fall en liiiten liten stund under vandringen så alla foton inte hade blivit så mörka och tråkiga! 😫

Är det jobbigt att gå kan man ju alltid krypa. 😅 Alla sätt är bra osv.

Äntligen framme efter ca en timmes snigelsnabb vandring! (Normalt skulle jag gissa att det tar kanske 20-30 minuter att gå om man inte har en fyraåring som ska sitta ner och protestvila då och då och en fotogalen mamma som ska stanna stup i kvarten och plocka fram kameran. )

Vi var ju långt ifrån ensamma på fjället. Under vandringen blev vi nog omkörda av säkert ett trettiotal vandrare. Och våffelserveringen var nästan full, trots att vädret inte visade sig från sin bästa sida.

Det var väldigt bra corona-anpassat på Andersborg! Menyer fanns vid varje bord och max en ur varje sällskap fick gå in och beställa. Så även om det var väldigt mycket folk så kändes det aldrig trångt! Nästan alla satt ute med bord som var placerade med långa mellanrum.

Och våfflorna var helt GALET goda. Alex beställde en klassisk våffla med jordgubbssylt, jag och Johan testade en varsin matvåffla med renkött. Rekommenderas! 😋👌🧇🦌

Alex, som höll på att "dö av hungrighet" efter vandringen, hälsar att hans traditionella våffla också var supersmarrig! Och jag tror honom, för han tröck i sig hela på rekordtid.

Efter maten så blev det lite utforskning av området kring stugan.

Och titta vilka vi hittade sittandes på en gammal stubbe bakom stugan! Sara och Larsson! 😀 Inte heeelt oväntat att vi råkade stöta på dom, eftersom vi fick idén att gå vandringen eftersom dom sa att dom tänkte gå den. 😁

Så var det dags att knalla hemåt igen! Alex visade vägen.

Och det var alla bilder jag hade att bjuda på från i helgen. Avslutar med att slänga in en liten kort videosnutt från när vi var på väg hem från Andersborg, så ni får se på film hur otroligt vackra färger det är;