Sanna Siljeström

Alltså, herre jävlar vad jag mått kasst idag! Fy fa-aaan. 😷

Helt självförvållat, om än inte med flit.

Johan gick nämligen på semester i går och vi firade med ett besök på en av byns många pizzerior. Efter många "om" och "men" framför menytavlan, blev det ett "varför inte!" och jag tog en kebabtallrik med pommes och bröt därmed nästan en månads LCHFande. Jag fick knappt i mig hälften, och nästan så fort den första pommesen nuddade läpparna svullnade hela jag upp som en ballong! Det så på riktigt ut som att jag var halvvägs genom en graviditet. Helt sjukt! Men värt det.

Tyckte jag då.

 

Idag vaknade jag upp och kände mig helt vätskefylld. Det nästan skvalpade om mig. Och jag kände mig som dagen efter en liiite för tuff utekväll. Migränliknande huvudvärk, trög, trött som ett as, lite deppig.

Helt sjukt.

Jag hade faktiskt inte en tanke på att det berodde på kosten förens en nära vän påpekade att man kunde bli så om man åt kolhydrater när man kör LCHF.  Och några googlingar senare visade det sig att han hade helt rätt.

Jag tänkte att jag körde för liberal LCHF för att påverkas nämnvärt. Jag räknar ju inte kolhydraterna, utan äter så pass lågkolhydrat- och sockerfritt jag kan. Men jag har nog snarare legat på ganska strikt/måttlig LCHF utan att jag tänkt på det.

 

Aja, nu vet jag det. Och såhär dagen efter en heldag med kolhydratsbaksmällan from hell, kan jag konstatera att det INTE var värt det. Kommer nog tänka mig för både en och tre gånger innan jag vågar äta något kolhydratrikt igen. 🤐