Sanna Siljeström

• "2. En värld av mönster
  Vecka 8 > Upptäcker sina händer och fötter
  
  Runt vecka 8 kommer ditt barn att uppleva världen på ett nytt sätt. Det kommer att kunna känna igen enkla mönster i världen runt omkring och också i sin egen kopp. Även om det från början kan vara svårt för oss att föreställa oss detta, så händer det i alla sinnen, inte bara synen. Exempelvis upptäcker barnet kanske sina egna händer och fötter och kan tillbringa timmar med att öva sig i att få kontroll över en viss pose med en arm eller ett ben. Barnet kommer att vara oändligt fascinerat av ljuset och skuggorna på väggen i sitt sovrum."  (Källa)

Utvecklingssteg är fantastiska! MEN när bebisar går in i dom stora utvecklingsstegen så blir dom extra krävande. Det kan vara så att dom blir mammiga eller pappiga, skriker ovanligt mycket, vägrar äta, vägrar sova och blir på allmänt dåligt humör. Och det håller i sig mellan ett par dagar till upp till ett par veckor. Typ bebis PMS. xD

Alexander har varit HEMSK ett par dagar. INGET duger. Det har varit surläpp, skrik och gråt mest hela tiden, och både jag och Johan var nära på att sälja ungen på tradera ett par gånger. ;D Detta trots att vi var mer än väl medvetna att det var på gång och, ialla fall jag, hade förberett mig mentalt på ett par jobbiga veckor.
Lyckligtvis så vaknade han upp i morse som sitt gamla vanliga glada jag igen, så nu kan vi pusta ut!
Nästa utvecklingssteg är runt vecka 12, så nu laddar vi upp energin till dess! ;)

(Tips till alla gravida som läser min blogg; Appen "Gravid & baby", som nog dom flesta av er använder nu när ni är gravida, blir en app där ni kan följa utvecklingsstegen efter era barn är födda! :D Swipea bara åt höger när ni knappat in ert barns födelsedata så kommer ni åt den nya funktionen! :) Då säger den till hur länge det är kvar till nästa utvecklingssteg så ni får en liten heads up innan era bebisar får "PMS" ;) Guld värd!)

 

.
På tal om saker som är jobbiga.
Jag har äntligen tagit mig i kragen och börjat göra något åt alla gravidkilon jag samlat på mig. Jag låg på 67 kilo när lilleman föddes och några veckor senare låg jag på 59, och har legat där sedan dess.

Först brydde jag mig inte och tänkte att jag tar tag i det där typ efter jul och nyår någon gång. Men så såg jag hur andra mammor, som fått barn nästan samtidigt som mig, en efter en kom tillbaka till sin ursprungsvikt före graviditeten. Så då blev jag pushad att börja räkna kalorier igen. Det är en metod som fungerat bra för mig dom senaste åren så jag ser ingen anledning att testa något nytt. :) 

Några screenshots från appen jag använder med mina inställningar. Upp till vänster ser ni min startvikt (59 kg den 31/8). Till höger om den bilden ser ni vikt/målvikt. Samt startdatum (som inte riktigt stämmer, det vara bara då jag nollställde appen från förra viktnedgången). Och sen på dom två nedre bilderna ser ni diagram över några dagar jag räknat. :)

 

 

 I och med amningen kan jag tyvärr inte köra så pass all-in som jag skulle vilja. Jag måste ha ett ganska högt kaloriintag för att amningen ska hållas igång. Vilket nog betyder att så länge jag ammar kommer nog vikten stå ganska still. Men så länge jag räknar kalorier så får jag i mig betydligt mer nyttigheter än när jag inte gör det och jag tänker mig för vad jag stoppar i mig. Vilket är ett stort plus! :) Har jag tur så kaaanske det syns på vågen också! 

 

 

Min fantastiska kropp, två månader efter förlossning. <3 Ganska mycket plufsigare än jag föredrar. Men jag vill påpeka att den ytliga anledningen till viktnedgången är ganska liten i jämförelse med den fysiska. Jag MÅR som bäst med betydligt färre kilon på kroppen. Just nu har jag ont nästan dagligen i olika leder, och det har jag inte haft sedan jag blev av med vikten förra gången. :(