V 7 ( 6+1) | HALLOWEEN

20150131  (Publicerat 20160119)



Efter vi fick reda på ”Lilla Ojsan” i torsdags ville Johan inte prata om den. Så fort Ojsan kom på tal blev han märkbart illa till mods. Och även när jag började visa fler och fler symtom och man verkligen förstod att det berodde på Ojsan så såg jag verkligen på honom att han var besvärad.

Och på tal om symtom, jag hade under vecka sex märkbart mildare symptom än jag hade i Strängnäs. Molvärken var inte lika aggressiv, brösten kändes inte lika spända. Det symtomet som var mest påtagligt var nog tröttheten. Som btw tvingade mig att ta sovpauser par ggr om dagen.

 .
Vi hade ett halloweenparty lördagen den 31. Hur det slutade vet ni som läst bloggen också. Jo, med att jag kastade ut alla. Det var första gången mina graviditetshormoner flippade ut TOTALT. Såhär i efterhand vill jag påpeka att det inte var JAG per se som skällde ut alla. Det var ”lilla Ojsan”  ;D Förhoppningsvis har jag kompisar kvar när det här publiceras. Vare sig det har gått vägen och graviditeten gått som den ska. Eller om jag fått missfall/gjort abort och väljer att dela med mig av historien.

Jaaa. Och alla som var med på partyt, och en del som till och med skämtade om det där och då. Nej, jag lät inte bli att dricka för att jag, som jag själv påstod ”gick på antibiotika och starka smärtstillande på grund av en aggressiv urinvägsinfektion”. Haha. Självfallet var det för Ojsans skull. För även om jag trodde att vi skulle välja abort, så kändes det inte bra att dricka.... Man vet ju aldrig. ;D

Men creds till mig för påhittighet? XD

 

Min halloweenoutfit, Gravid i v.7