Sanna Siljeström - Om suturer, sena kalas och en bebismilstolpe

Herre min je va det är knepigt att få till tid att sitta och plinka med bloggen och allt som rör den nu när jag börjat jobba! :( Och jag vägrar sitta vid datan dom få timmar jag är hemma med lilleman och han är vaken, såatte. Let´s just say att det kanske blir en aningens sporadiskt uppdaterande härinne fram tills jag går på ledighet igen den första april.

Anyway, jag smet in här lite snabbt medans Alex tar sin kvällslur, och i brist på tid så kör vi en sånädra bildbomb från veckan som gått;

Harry ligger och myser på Alex lekmatta. <3

Som jag nämnde tidigare i veckan så var jag och tog bort två leverfläckar på foten förra måndagen. (Läs mer om det HÄR) Och i fredags for jag iväg igen för att ta bort ett gäng till. Bland annat dom jag visar upp på förebilderna ovan.

Efter. Ytterligare 4 leverfläckar togs bort. Så totalt sex leverfläckar avlägsnade, 3 av dom skickade på analys. Svar borde komma någon gång innan mitten av Mars.

Mammas lilla tuffing! <3

Haha, den här fantastiska putmunnen lyckades Johan fånga på bild under en middag. Sorgligt nog börjar pussmunnarna bli färre och färre, och numera börjar han försöka uttrycka sig i (höga) ordliknande ljud istället. ;D

Efter att knappt kunnat sitta mer än någon sekund åt gången innan han ramlade omkull så satt han plötsligt JÄTTE stadigt! Det bara hände som ett trollslag! :D

Johan kom hem med blommor, semlor och skvallerblaska efter fotoperationen när jag blev soffsittandes utan att ta mig någonstans. <3 Världens bästa! <3

Medans jag läste tränade lilleman på att dra sig upp på knä. xD Något jag nämnde att han började med redan förra veckan. :)

Ja... Det är tydligen mycket nytt att smaka på nu när man når en nivå högre. xD

Haha, jag tror jag visat bild på det här någon gång tidigare, men det är ju så gulligt att det tåls att visas igen. ;D Alex äta-mat-stil. Ena foten är nästan alltid uppe på bordet. xD

Vi har en son med sin mammas humör. ;D Det svänger fort ibland. Och tålamod som räcker en nanosekund. Också det ett arvegods från hans mamma. ;P

Plötsligt händer det! Onsdagen den 8e februari, dagen före sin 7e månadsdag, så reste sig Alex upp själv! Jag och Johan stod och pratade och plötsligt så utbrister Johan "Men kolla!" och ungen STÅR upp. Och jag lyckades fota! :D Sååå kul! Och enligt 1177s tabell så har han varit väldigt tidig med det mesta. Så jag gissar att vi kommer att ha en unge som går innan han fyllt 9 månader.

På tal om tidigt i utvecklingen. ;D Ungen har nu 4(!) stycken sylvassa små bissingar att bita folk i tårna med.

Haha, att fota dom nya tänderna var lättare sagt än gjort. ;D

Har man lärt sig ställa sig ska man förstås stå HELA tiden. ;D Tyvärr har det inte varit fullt så lätt att sätta sig ner igen, utan han bara släpper och faller handlöst bakåt. (Antal mammahjärtinfarkter: femtioelva) Så nya störtkrukan från tant Ylva har fått vara på när inte vi är inom fångstavstånd.

Vi testade pottan för första gången i veckan. Och han inte bara satt snällt på pottan, han KISSADE i den! Kanske inte världens grej när man är liten och kissar nästan heeela tiden. Men ändå! ;D