Sanna Siljeström - Om bajskalas och svårförstådda suppar

Torsdagsnatten blev verkligen inte rolig. Alex var glad och lugn efter vaccinationen ända fram tills han somnade för natten. Och sen tvärvände det. Han sov, men han låg och gnydde sååå ynkligt, grät lite i sömnen, vred och vände på sig och när jag kände på honom var han KOKHET. Mammahjärtat höll på att gå sönder! <3

Runt halv tre, när Alex vaknade till för att dricka för tredje gången, så klev jag upp för att ge honom en alvedon. Jag hade blivit tillsagd att INTE ge Alvedon om det inte var absolut nödvändigt. Men jag tyckte så SYND om honom. För han hade märkbart ont, och även om hans feber inte var speciellt hög så var han uppenbart påverkad av den. :(

Att ge Alvedon till en bebis för första gången var ju en upplevelse det också. xD

Jag läste igenom pamfletten som följde med noooga, två gånger. Och INGENSTANS stod det HUR man gjorde. Det krävdes ju inte en raketforskare för att förstå att den skulle upp i rumpan. Men hur långt? :O Tillslut bestämde jag mig för att bara köra upp den och hoppas på det bästa.

Jag tröck in tabletten, den for ut med en jävla fart.

Jag tröck in tabletten igen. Och den for ut ännu fortare.

Jag funderade på om jag var dum i huvudet och tröck in tabletten för tredje gången.

Tabletten for ut.. IGEN. Och precis när jag plockat upp tabletten för att föra in den en fjärde gång släppte Alex världens högsta fis, följd av en bajsexplosion av sällan skådat slag.

Efter diverse svordommar, rengörning av skötbord, migsjälv och bebis (som lyckligtvis var lugn och sansad (läs= trött och slö av febern)) försökte jag med tabletten igen. I hopp om att det var bajset som gjorde att den flög ut dom första gångerna.

In med tablett.

Fis.

Tabletten flyger ut. Igen.

Jag läser frustrerat pamfletten en tredje gång och synar förpackningen efter någon form av indikering på vad jag gör fel. Men nej. Inget användbart.

Det hela slutar med att jag trycker in suppen och håller kvar den därinne tills jag känner att den är helt upplöst. Sedan går vi och lägger oss igen och Alex lyckades äntligen sova några timmar med ro i kroppen. <3

Trött och irriterad slog jag en signal till lillasyster dagen efter för att fråga vad det var för fel på mina tabletter.

Det första hon frågar? "Åt vilket håll stoppade du in tabletten?"

Vilken jävla fråga, självfallet hade jag fört in den med den spetsiga sidan först. Det är ju det enda logiska.

Men det var tydligen helt fel. Man ska föra in den TRUBBIGA sidan först?!

Men det vet ju alla. ;D

Alla, utom jag, och dom som skrev pamfletten som följer med supparna. :P